Happy b-day, pappa
Grattis i efterskott, din 50-åring.
Ja, alltså det här är Morrissey. Han fyllde femtio för några dagar sedan. Nu är det inte så att jag tror att moz är min far, absolut inte. Tänkte bara passa på att gratta honom samtidigt som papps. Kom precis på att jag glömt gratta pappa, förstår ni. Han fyllde år i... april. Grattis papps! Bättre sent än aldrig! och vet ni vem som fyller år imorgon...?
Jag slår vad om att dom jävlas med mig
Då har man upptäck efter ytterligare lite research att Sonic Youth spelar på KB också. I Malmö. I Sverige. I maj. Snart.
AH! Svordom.
Nu är anledningen till min upptagenhet inte en speciellt dålig anledning. Jag är i London. Men ändå... dö inte sonic youth, snälla. Inte du heller, Bob. Så att jag hinner lyssna. Och se.
Fred å kärlek i... Borlänge
Skolan tycker inte om mig och jag tycker inte om skolan. Inte när den ska hålla på att envisas med att tvinga mig plugga. Inlämningar, prov. Ja, gud ja. Vädret är konstigt också. Regn, inte regn, sol, ännu mera regn.
En liten jobbig sak är att jag inte har några pengar. Alls. Överhuvudtaget. Inte som jag kan använda i alla fall. För visst finns dom på kontot, dom vill bara inte komma ut därifrån. Mina pengar verkar trivas bra där dom är, men jag trivs inte alls för pengar kan vara bra att ha har jag upptäckt.
Efter skolan, som bjöd på ett prov i samhällskunskap, vandrades det runt en liten stund i Richmond. Jag köpte någonting att tugga på, för lånade pengar förstås. Två fina pund. "Plain yogurt breaks - delicious yoghurt flavour toppnig on a light crispy biscuit with a sultana filling" Skitäckligt. Tusan, två pund åt skogen. Nu ligger jag på minus på grund av några smaklösa kexaktiga kakor komplett med russinsörja. Får uppsöka en bank snarast och fråga vad problemet med mitt kort är, så att jag kan köpa ännu fler underliga engelska snacks.
Annars har jag och le duck pratat lite om sommaren. Den som kommer alldeles snart. Peace and Love-biljetter har införskaffats! Det blir nog bra, tror jag. Vet till och med. Fast det kan jag ju inte, veta alltså. Vi får se, men det känns bra.
Vad som inte känns bra (på tal om festivaler) är att snart har Siesta satt igång. Vilka spelar där? Sonic Youth! Vem är inte där för att titta på dem? Jag! Det gör lite ont. Men jag ska nog överleva, den här gången också.
Här var det tält. I Borlänge. Det blir nog roligare än vad det låter. Addera le duck och musik. Himla underbart, eller hur?
Jaha, och varför ska ni spela i HÄSSLEHOLM för? Vad sägs om London? Eller varför inte Borlänge...?!
Vilse i pannkakan
Idag hade jag kunnat sova jättelänge. Det kan man göra om första lektionen är inställd. Men... det gjorde jag inte. (Jag hade tänkte gå upp tidigare för att plugga, med tanke på att det inte blev så mycket gjort igår). Men... det gjorde jag inte heller. Plugga alltså. Jag gick upp. Och gjorde andra saker.
Så nu vet ni det.
Dags att springa till bussen, missa bussen, överlägga med mig själv om jag ska vänta på nästa eller gå till skolan, överlägga så länge att nästa buss hinner komma, åka buss, oroa mig för the swine flu när gubben bredvid hostar, försöka springa resten av biten, tio minuter kvar nu, upptäcka att jag glömt mitt skol-id, försöka övertala vakten att släppa in mig ("i'm swedish"), sedan! Sedan får vi se. Bråttom nu!
Den här är uppäten av mig. Den var god. "jag försökte göra en glad gubbe" sa emma. den ser mest slug ut tycker jag. Men god var han, den lille sluge gubben i pannkakan.
lundi, mais oui
Helgen har varit bra. den förtjänar ett eget inlägg, så det dyker möjligen upp lite senare. vi får se.
annars är det lite stressigt på derwent road för tillfället. jag har prov i morgon. ett stort, i matte. ni får la hålla tummarna för mig, lär behövas... om nu hållning av tummar brukar hjälpa på riktigt. jag förstår inte riktigt hur det skulle gå till... jaha, nej. nu ska jag svamla vidare, kanske ta en liten titt i matteboken.
en sak till, om jag har beräknat det rätt (vilket jag förmodligen inte gjort, matte är inte min starka sida) så är det bara fyra helger kvar tills jag åker tillbaks till svea. ÅHHERRREGUDDETÄRALLDELESFÖRFÅDAGARFASTVADTREVLIGTDETSKABLIATTKOMMA
HEMMENSNÄLLAINTESÅSNARTSNÄLLA.
ännu en sak till. nu har jag tydligen blivit så lat att jag inte orkar skriva stor bokstav där stor bokstav bör vara. det finns en gräns, när lathet slutar vara... nej, det är nog aldrig bra. men nu har det blivit värre. åh, typiskt.
Pannkaksrave!
Det är nästan tomt i familjen Scott’s hus på Derwent Road. Bara jag och Emma befinner oss där (här) för tillfället. Igår var det jag, Emma och Philip. Philip, familjens 26-åriga son. Phil tyckte att vi behövde… en barnvakt. Barnvakt. Herregud. En sådan som vaktar… barn. Ja, okej då. Inte för att Philip hade brytt sig speciellt mycket om vi ställt till med värsta ravefesten (han hade nog tyckt om det). Inte för att jag någonsin skulle ställa till med någonting sådant. Inte igår i alla fall…
När jag kommer hem från Kingston (två inställda lektioner firades med en väldigt lång busstur samt ett par nya strumpbyxor) doftade hela huset pannkakor. PANNKAKOR! Lovely. Sådana har jag inte mumsat på flera, flera månader. Grädde fick jag också. Och hallonsylt. Oj, vad mycket och oj vad fort jag åt… mår lite illa nu, men ska nog lyckas få i mig efterrätt senare i alla fall. Lite pannkakor med hallonsylt och grädde kanske?
Yo, Johnny Marr. Inte för att han har någonting med någonting i inlägget att göra. Men, ändå... Johnny Marr.
Mer Götlaborg
Till pappa, för att han hatar Göteborgsskämt.
HÖ. HÖ. HÖ.
e ja go eller?
HÖ! HÖ! HÖ!
Squeal like a badger
I helgen träffade jag lite människor. Bland annat Nick, Elliot, Grant, Ginger (som egentligen inte heter ginger, men jag uppfattade aldrig hans namn och han har rött hår, så...) samt some scottish guy som ingen förstod riktigt var han kom ifrån (jo skottland, men ingen kände honom alltså...) Nick tycker om att klättra i lyktstolpar, har sett New Order live och ville lära sig säga "squeal like a pig" på svenska. Han har nyss sett "Låt den rätte komma in" förstår ni. Jag fick förklara för honom att alla svenskar inte är mobbade blonda pojkar eller bleka vampyrflickor. Elliot gillar att säga "badger" och tipsade mig om en låt jag inte minns namnet på. Ginger sa "I prefer solo-Morrissey over Smiths" och började sjunga på "Irish blood, english heart". Grant har exakt samma musiksmak som jag, tycker om Woody Allen, citerade "Love will tear us apart" ( "why is the bedroom so cold?") och har skrivit manus till en film som heter "There's a light that never goes out". Bög är han också, såklart.
Vi diskuterade även skillnaden mellan ironi och sarkasm "if you are a diabetic and get run over by a truc filled with insulin. that's ironic". "Did you know that the fact that you breathe actually kills you, that Alanis Morrissette song should just go like, "you breathe". När det inte diskuterades viktiga saker dansades det tango och lärdes in synonymer till att vara onykter. Ett urval: car parked, pankaked, bungalowed.
Har tyvärr inte tagit några bilder. Minnesbilder, javisst. Men sådana är svåra att visa. Föreställ er!
Badger and Badger.
Also good to know: jag har ätit hela elva bananer den här helgen.
