Au revoir!
Det finns så mycket jag borde göra. Så mycket jag måste fixa. Nu. Snart. jagärsåsjuktjävlafruktansvärt stressad. Saker ska hinnas med. NU. Men jag tänker prioritera att göra klart den specialutformade paris-spellistan framför hur många strumpor jag packar ner. Sådeså.
Åh vad trevligt det ska bli att åka tåg. Och tänk, när jag är framme är jag i paris.
"Skriva ett blogginlägg." Argh, det stod inte på att göra-listan! aaaah. Mer bråttom nu.
Vid den här tiden på fredag är jag inte i London längre
Hej allihopa.
...
Nu har jag stirrat på skärmen i ungefär tio minuter. Vad ska jag skriva egentligen? Måste skriva något. För folk tjatar. ("nu är jag trött på den där jävla isbjörnen").
Nej, jag vet inte. Idag har det regnat i London. Lite då och då, här och var. Skolan ockuperar hjärnan den här veckan. Men vet ni vad som händer i helgen?
Paris. PARIS. En stad jag bara sett på film. Bra film för det mesta, så förväntningarna är höga. Lite för höga för att faktiskt stämma överens med verkligheten, tror jag. Men vi får väl se! Eller jag får se.
Någon dag ska jag slänga ihop ett stort inlägg och sammanfatta några gångna veckor här i London. Någon dag. För det var ju därför jag tänkte att "åh, en såndär blogg ska jag nog ha..." från första början.
So long!
Att äta glass
Mådde inte riktigt bra av att första inlägget på min lilla blogg bar namnet "att äta upp sig själv" så pillade fort ihop ett nytt inlägg. Det här inlägget.
Inläggets titel har ingenting att göra med bilden. Eller så är bilden konstigare än vad jag trodde och passar på något långsökt, underligt vis i själva verket väldigt bra ihop med titeln.
Att äta upp sig själv
Ungefär det här utspelade sig under vår samhällslektion idag. Ungefär. Undantaget var väl att S inte lyckades äta upp sig själv. Tack och lov, ser ju riktigt blodigt ut det där.
Snart ska jag skriva lite om senaste tidens upptåg också. Förvänta er nu inte att snart faktiskt blir snart som i... snart.
Smutsiga fötter och luftgitarrer
I måndags var det lite vår i luften. Och en fin sol som lös så mycket att jag inte frös alls. Inte helt vanligt, här i England. De två senaste dagarna har dock varit ganska hemska, i väder-väg alltså.
och vem, vem, vem var det som sa att det var jättelite läxor på svenska skolan? Ljug! Det känns som att jag har saker jag borde göra hela tiden, men jag är för stressad för att komma på exakt vad det är jag borde göra... hmm. Min mobil är väldigt sönder, därför kan jag inte komplettera mina inlägg med bilder från dagen. Men andra bilder, javisst!
Tja, man kanske borde skaffa mustasch? Förresten, smutsiga fötter får man faktiskt ha på sommaren! (och Agnes, jag håller alla mina tummar och tår för sigge-snutt! kan knappt skriva för att jag håller tummarna så hårt!)
No comments. (william, hata mig inte för att jag lagt ut denna. man ser ju ändå inte att det är du. med luvan över ansiktet och allt. fast nu vet man ju i och för säg vem människan med luvan över ansiktet är...)
Det var tider det! Visst ser vi väldigt professionella ut? Nu minns jag inte exakt vilken funktion jag hade i "bandet". Ja herregud, vad håller jag på med egentligen?
Okej, det blev visst lite comments.
Jag har aldrig förstått det här med kaniner...
... exakt vad är det som är så gulligt?
LÅT MORÖTTERNA VARA!!
Derwent Road 29, första söndagen i mars
Söndagspromenad. Söndagste. Söndagsplugg. Söndagsångest.
Regnat lite har det gjort också. (och förresten har jag inte pluggat alls, men det behövdes fyra stycken söndags-någonting).
Visst är det väl lite underligt att det står god jul på den där biscuiten? Ett mysterium.
